31 Maj, 2012.

Dagen, den har verkligen gått i ETT. All day long. Dagen började vid 05:30 då Mini kom in tassandes i mitt sovrum. Vi myste en stund i sängen och sen klev vi upp. Pluttisen kom druttandes efter att Mini fått igång tv´n. Vi satt i soffan en stund innan jag kilade ut i köket och fick fram frukost. Efter frukosten följde morgonbestyren så som tandbortsning, kläder o sånt. Meddans barnen var inne på rummet och lekte passade jag på o göra mig själv iordning. Sen iväg till dagis. Idag var det rent av sorgligt att kliva in där. En hel hög med barn slutade igår. Flera av platserna var tomma.. Det var riktigt goa ungar som lämnade avdelningen av diverse anledningar. De kommer vara saknade!! Efter lämning av barnen på dagis var det raka vägen hem för min del, med en gnutta stress. Opponering runt hörnet. Hann hem och kickade igång dator och alla program. Anteckningarna i högsta hugg och sen var det dags. Vi skapade känslor. Fick idag uppleva något som aldrig hänt förut. Men jag rycker mest på axlarna då jag inser att VI har RÄTT och att dem har FEL. Vi menade inte alls något illa, men frågan är fortfarande: Hur ska studenter kunna utveckla sig om man inte är ärlig och rak? Om man inte trycker på det som faktiskt är viktigt? Känslorna som kom under eftermiddagen var blandade. Vi fick besked om att vi gjort ett sju helskottas bra jobb och att vår uppsats mer eller mindre kunde komma att bli publicerad. (Det är fan inte illa det!!!!!) Om det nu inte var för resultatet dvs… Där insåg vi vårt misstag som egentligen är ett väldigt diffust sådant. Och att misstaget ändå har passerat 1 handledare och även 1 examinator/handledare? Det tåls att funderas över detta. Efter att plugget var slut var det att bege sig till dagis o hämtas kidsen. Mini som vart blöjfri även denna dag hade klarat det galant! Sen raka vägen ned till skolan och fixa en sak. Sen hem o laga middag, röja undan disken och påbörja tvättpasset. Under tiden grejades och lektes det här hemma.

Under kvällen kröp vi upp alla tre i soffan och kikade på bolibompa. Barnen satt tätt intill och det vart många fina ord och goa pussar/kramar som de delade ut. Åh, så jag älskar er. Finaste av alla finaste, de är Pluttis & Mini det! Kvällsbestyr och god natt för de små. Själv sitter jag och funderar kring dagen som passerat och även morgon dagen som kommer innebära en hel del omväxling för mamman i huset. ;)

This entry was posted in Allmänt babbel. Bookmark the permalink.

Comments are closed.